Macchiarinis sista “svenska” patient är död och en artikel tillbakadragen – väl?

19 mars dog Yesim Cetir, den sista av de patienter som opererades av Paolo Macchiarini på Karolinska. Hon fick sin första plaststrupe 2012, men varken den eller den följande fungerade. Strupen måste rensas var fjärde timme, och under mer än 3 år på intensiven genomgick hon över 7000 undersökningar och operationer. Sen flyttades hon till USA, där hon i maj 2016 fick en donerad lunga, luftstrupe och matstrupe (som inte fungerade). Och nu dog hon slutligen på sjukhuset, nästan 27 år gammal.

”Felrekrytering, forskningsfusk och fallerande implantat som aldrig borde opererats in i patienter” – så sammanfattas anklagelserna på Karolinska Institutets hemsida.

I korthet: Det finns aldrig tillräckligt många donerade organ för alla behövande patienter. Macchiarini & Co påstod att de kunde göra plaststrupar och behandla dem så att kroppen täckte dem med celler tills de utvecklats till ett riktigt, kroppseget organ. Det lät ju fantastiskt! Obegränsad tillgång på skräddarsydda organ, som kroppen inte stöter bort, eftersom de består av de egna cellerna. Briljant! Problemet var bara att det inte fungerade: inga celler bildades och plaststruparna lossnade. En plågsam död.

Den fantastiska dokumentären “Experimenten” finns på SVT Play.  Se den, om ni inte redan gjort det. I klippet berättar Bo Lindquist, som gjorde den. Kanske kommer en uppföljare – hoppas det.

Läs mer

Macchiarini-utredning 2: Lika illa på KI. Minst.

magnifying-glass-1019982_640Nästa utredning handlar om Karolinska Institutet: “KI och Macchiarini-ärendet”. Gemensamt för både institutet och sjukhuset verkar vara att man suveränt struntar i lagar och förordningar. Och man anställer en person som man i förväg fått veta är internationellt ökänd för att strunta i regler, etik och överenskommelser.

Ingen kan i alla fall påstå att man inte gjort allt för att “synliggöra problemet”, som det brukar heta. Ändå har man inte sett det.

Jag har skrivit mer om Macchiarini på Karolinska.

En kommentator påpekar att det inte känns riktigt bra att det var KIs styrelse som beställde utredningen “om sig själv” och att ordföranden Leijonborg fått se den i förväg. Han avgick omedelbart, medan utredaren Heckscher anser att han borde stannat kvar för att leda förbättringsarbetet. Det låter ju vettigt – under förutsättning att Leijonborg insett att styrelsen HADE ett ansvar… Men så verkar inte vara fallet. Tvärtom tackar han Bo Lindquist för den avslöjande dokumentären, för “utan hans filmer hade missförhållandena inte kommit i dagen.”  Och i intervju förklarar han att styrelsen ju inte kunde göra  något, eftersom den “inte fått information”… Men i framtiden tycker Leijonborg att “folk som har ansvar borde skärpa sig”.

Tänk vilken tur att dokumentärfilmaren inte satt i styrelsen! Då hade ju inte han heller varit informerad. ☺

Läs mer

Utredning: Vad gjorde Macchiarini på Karolinska Universitetssjukhuset?

Nu börjar utredningarna om Macchiarinifallet dugga in. Jag har skrivit om det tidigare. Längst ner på denna sida sidan har jag gjort en sammanfattning om turerna – det kan behövas…

2010 var Paolo Macchiarini en världsberömd stjärnkirurg. Strax efter att han anställts på Karolinska listades han som en av världens 20 mest innovativa nu levande kirurger på en amerikansk webbplats och Time Magazine placerade Macchiarinis luftstrupstransplantationer på sin topp-10-lista över aktuella medicinska genombrott.

2016 är han och  hans verksamhet föremål för ett tiotal utredningar, han har fått sparken från Karolinska och utreds även för misstanke om grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Två av de tre patienter han opererade på Karolinska Universitetssjukhuset är döda, en lever på sjukhus, numera i USA,  och fick i maj 2016 i ett av många ingrepp lunga, luftstrupe och matstrupe transplanterade, denna gång från en avliden donator.

Den nu presenterade utredningen – ”Fallet Macchiarini – Utredning av verksamheten med transplantationer av syntetiska luftstrupar vid Karolinska Universitetssjukhuset” – handlar bara om Karolinska Universitetssjukhuset (KUS) och bara om de tre patienter som där fick artificiella luftstrupar. Macchiarini transplanterade ju även i andra länder och utförde även andra operationer på KUS (vilka man nu börjat granska). Om verksamheten på KUS sammanfattar utredaren :

“Macchiarini borde över huvud taget inte ha anställts vid sjukhuset. Det fanns brister i hur besluten om transplantationerna togs och hur man förhöll sig till de lagar som finns. Sjukhuset har en stor uppgift framför sig att säkra patientsäkerheten och förtroendet för verksamheten.”

Läs mer

De omänskliga kraven på de mänskliga människorna

I efterdyningarna av Macchiarini-skandalen, nu när utredningarna står som spön i backen, funderar jag på vad jag lärt mig om hur det fungerar/inte fungerar idag och hur man skulle kunna göra istället.

Eftersom det är människor inblandade och inte oförvitliga, rationellt tänkande (omänskliga) auktoriteter, som man gärna verkar vilja tro.  

Hur funkar vi när vi ställs inför omänskliga krav? Mänskligt.

Den enväldige rektorn får ta in råd, men behöver inte bry sig om dem. Och hans beslut kan inte överklagas, utan bara ändras av honom själv. Idag har rektor avgått, med egna ord eftersom detta beslut “mycket troligt varit felaktigt”. Oredlighetsärendet återupptas och lämnas till Centrala etikprövningsnämnden, tillsammans med kompletterande information och ytterligare en anmälan om forskningsfusk. Ändå kvarstår hans beslut formellt tills en ny rektor har ändrat det.

Därför kan välrenommerade facktidskriften Lancet låta artikeln om de framgångsrika operationerna ligga kvar – utan ens en brasklapp om att patienten dött och undersökningar pågår.

Läs mer

Alltid trist att drabbas av otur när man tänker 😕

Nu är jag här igen. Hade ju tänkt släppa plaststruparna, men när jag lyssnar på Studio 1 slår min vanliga sjuka till: Jag vill ju BEGRIPA hur folk resonerar, särskilt de i ansvarig ställning. Men här går det INTE! Jag gör ett nytt försök att sortera ut vad som egentligen sades i  programmet. Medverkande var Bosse Lindqvist, mannen bakom dokumentären “Experimenten” som drog igång hela skandalen, och KIs styrelseordförande Lars Leijonborg.

Karolinska Institutets styrelse (Konsistoriet) har tillsatt en oberoende granskning, och därmed lugnat allmänhet och media. Men nu påpekar Lindqvist att granskningen endast ska gälla “det som faller inom Konsistoriets ansvarsområde. Det är alltså inga medicinskt vetenskapliga sakfrågor som ska bedömas.” (Citat ur instruktionen)

Om man inte får kolla om det VAR forskningsfusk låter det onekligen svårt/omöjligt att bedöma om rektor handlat korrekt när han, trots granskarens uttalande, frikände. Eller är jag dum nu❓❓

Styrelseordförande Lars Leijonborg förklarar att styrelsen inte har rätt att lägga sig i vetenskapliga frågor. Men: då borde väl utredningen inte ha initierats av styrelsen, utan ex vis regeringen? ❓❓

Precis som haverikommissionen efter  Quickskandalen, den s k Bergwallkommissionen , som Leijonborg nu vill dra paralleller till. För där, säger Leijonborg, var ”poängen inte att ändra domstolarnas beslut utan att bedöma om domstolarna gjort sitt jobb. Precis så är det här. Nu ska bedömas om rektor HANTERAT frågan på korrekt sätt. Processuellt.“

❓❓ Men? Nyss sa samme man att ALLT skulle utredas. Nu krympte det raskt till en bedömning om rektorn handlat formellt korrekt, utan att alls gå in på själva sakfrågan.

Och i Quickärendet  känner jag inte igen Leijonborgs beskrivning. Regeringen tillsatte Bergwallkommissionen som en haverikommission, efter att Quick blivit frikänd för alla 8(!) morden. Själva skandalen låg i att de ursprungliga, fällande morddomarna hade byggt på ett manipulerat underlag. (Låter inte det obehagligt bekant?)

Läs mer

Med hängslen, livrem och skyddsnät

… glömde hängslena… 😦

Jag fortsätter att följa  utvecklingen i det rafflande fallet med den konstgjorda luftstrupen. Speciellt spännande nu när reaktionerna blir allt starkare, inte minst från läkare.

Rektor rustar sig dock fortfarande för alla eventualiteter.

“Som ytterst ansvarig för ett universitet är jag ytterst ansvarig för allt som sker här.”
(OKEEEJ?)

Efter att rektor sagt: “Macchiarini kan inte vara kvar på KI” och rubriken “Macchiarini har fått sparken!” följaktligen spridits i svenska och utländska tidningar förtydligar han:

“Det har vi inte bestämt —  (alltså osäkert)
men det innebär definitivt (alltså säkert)
att hans tidsbegränsade anställning inte kommer att förlängas.”
(Det borde vara ofarligt att säga, det är nästan ett år kvar, och då är allt säkert glömt).

(fast – för säkerhets skull:)

“Om, (osäkert)
vilket är sannolikt, (dvs ganska säkert) 
vi landar i det beslutet.”

(fast:)

…”kirurgen, som i nuläget har ett ettårigt forskarkontrakt, måste först höras.”
(och han har ju lyckats dupera samma personer förr… Forts följer.)

Läs mer

Konstgjord luftstrupe: Vad hände i huvena?   

<< Konstgjord luftstrupe 1 – för bra för att vara sant?

Efter att ha sett hela dokumentären “Experimenten” har mitt frågetecken vuxit: HUR kunde det bli så här? Hur kan alla inblandade  sticka huvet i sanden? Och, framför allt, fortsätta att försvara en så sjuk sak? Hur får man till det inne i sitt huvud? Lyckas man lura även sig själv?

Jag kan förstå hur det började. Universiteten ska konkurrera om toppforskare – och därmed möjlighet till banbrytande upptäckter och stora anslag. Macchiarini hade blivit berömd och eftertraktad på grund av sina lyckade försök att impregnera donerade strupar med mottagarens egna stamceller. Kroppen verkade inte stöta bort det nya organet, så man slapp problemet med livslång medicinering och nedsatt immmunförsvar. Återstod den ständiga bristen på donatarer.

Nu skulle man gå ett steg längre och SKAPA organ! Hösten 2010 rekryterades “superkirurgen” till Karolinska Institutet för att utveckla laboratorietillverkade organ. (Nu utreds  om delar av hans CV var osanna.) Macchiarini skulle bygga upp Karolinskas nya internationella centrum för transplantationer och kirurgi, forska på KI och utföra experimentell kirurgi på KUS. (Märkligt nog hittar jag inga gamla pressreleaser om detta på KIs hemsida…)

Man kan ju förstå entusiasmen hos både Karolinska och Macchiarini.

Macchiarini är omvittnat karismatisk, idérik – och manipulativ. I dokumentären kan man se hans personlighet i arbete. Han utstrålar kompetens och pondus, men även medmänsklighet och värme. På presskonferenser blir människor rörda när han talar om hur starkt berörd han blivit av patienternas lidande. Före operationen, inte efter.

Läs mer