Badrums-bergochdalbana – och så några hantverkarhistorier

“It’s been a bumpy ride.” Precis som Bette Davis förutspådde:

För att ta det från början: Efter att våra grannar högre upp i huset genomfört en MYCKET långvarig och OERHÖRT högljudd renovering med vibrationer så att huset skakade började kaklet trilla ner från våra badrumsväggar. 😱 Vi misstänker att det fanns ett samband, fast vi förstås inser att så lätt ska det inte lossna. 

Sen började min känslomässiga berg- och dalbana. Man får se det från den ljusa sidan, tänkte jag: Nu kan jag äntligen få fräscht golvklinker och en lättstädad vägghängd toa! 🙌

En av de möjliga hantverkarna föreslog dessutom att vi skulle ersätta det gamla elementet med golvvärme. I tre dagar gladdes jag åt att slippa ha det inklämt bakom tvättmaskinen.  🙌 Sen fick vi reda på att elementet är föreningens egendom, och dessutom ingår i värmesystemet som går vidare till grannen, så det får vi inte röra… 😞 Men jag fick i alla fall vara glad ett tag, eftersom jag tog ut glädjen i förskott!

Efter diverse fuktkontroller (varav n-ä-s-t-a-n ingen visade någon fuktskada) och omsorgsfull faktakoll skulle arbetet äntligen börja. 😊 Vi kollade tre möjliga firmor, varav en försvann efter första besöket och aldrig hördes av mer. (Var det vi?) Så var det bara två att välja mellan.

När vi pratade lite med dem om badrumsrenoveringar i allmänhet och regelverket i synnerhet fick vi höra historien om dem som hade badkar i vardagsrummet och inte kunde förstå varför parketten fick fuktskador. Det stod det inget om i reglerna… Och jag minns plötsligt lägenheten i London där de faktiskt HADE heltäckningsmatta i badrummet.

Och så var det de som spolade ner en pizza(!) i toaletten – och sabbade för alla i hela trappuppgången. På min gamla gata i Täby hade man aldrig haft några problem, däremot på parallellgatan, med – till synes – exakt likadana hus: “När man börjar bila där så sprutar vattnet”

Så när vårt golv skulle bilas (det vi TROR orsakade det mesta oväsendet och vibrationerna från grannen) var vi lite nervösa. Men det gick oväntat snabbt och enkelt. 😊 “Va bra!” sa jag – och fick veta att det berodde på att betongen var “väldigt mjuk”. 😨 Och att det nog inte gjorde nåt – men en kollega HADE faktiskt varit med om att golvbrunnen brakade rätt ner i grannens badkar, i en “äldre lägenhet”. Jag avstod fegt nog från att fråga hur gammal, jämfört med vår.

Eftersom vi skulle bli utan inte bara badrum utan allt vatten, även det i köket, bestämde vi oss för att rymma till landet ett tag. Just när vi skulle ge oss iväg såg vi rynkade pannor i badrummet: ”Hur ska det här få plats egentligen? Hmmm”... 🤔 Vi åkte i alla fall, medan jag började skissa på “plan B”: OM det inte går med vägghängd toa ska jag i alla fall ha en lättrengjord, med dolt vattenlås och utan spolkant.

Plan B behövdes inte, däremot uppstod senare några frågetecken i samarbetet mellan besiktningsmannen-hantverkarna-bostadsföreningen. Allt fjärrstyrt från landet. (Pust!) En del av besiktningsmannens synpunkter rörde rörens placering. Och de satt ju där de blivit placerade anno 1978 – även hos grannarna ovanför och nedanför. Hur gör man då? 😟

Men allt verkar ha löst sig, som käringen sa när katten sket i vasken. Det är visst så att besiktningsmannen är skyldig att påpeka ALLT, även det som inte går att åtgärda, medan hantverkarna måste få ihop det, med gällande förutsättningar. Sen får man notera avvikelser i kvalitetsdokumentet och förankra dem hos föreningen, som vi guschelov haft kontakt med hela tiden. 😌

Så nu tror jag att jag ska kunna andas ut och glädjas över att vi inte engagerat målaren jag hörde talas om igår: Han hade gjort ett så dåligt jobb att besiktningsmannen sa att det var det värsta han nånsin sett. Svar: “Det var inte jag, det var DOM som gjorde det!” (alltså kunden) Besiktningsmannen: “Du menar att kunden har gjort allt jobbet och sen betalat dig!” “Javisst!”  Visst skulle han platsa på TV?

En del finlir återstår, men nu när vi åter har både bad, dusch, toa (vägghängd och rimfree!) kan vi konstatera att det gick bättre att ha toa i tvättstugan än vad åtminstone jag trott, trots att den inte ligger i samma hus. I mörkret gick vi över gården tillsammans, maken med toapappersrullen stolt i handen. Ensam i dagsljus tog jag en mindre rulle, som fick plats i jackfickan. Hur tänkte jag då? Varför vill jag inte att folk ska se att jag använder toapapper? Vore inte motsatsen värre?

trappbad-img_15301Fast nu har vi ju sett att det egentligen finns mer plats för badrum i trapphuset alldeles utanför vår lägenhetsdörr. Där har man dessutom ett större fönster, skulle kunna sitta i badet och kolla in stjärnorna, kanske smutta på ett glas vin och prata lite med grannen, som väntar på hissen?

Och tänk så snabbt och smidigt att ha hissen alldeles intill badkaret. om man har bråttom iväg.  😄

 

Annonser

4 thoughts on “Badrums-bergochdalbana – och så några hantverkarhistorier

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s