De onda 😈  och de goda 😇 . Eller?

Nu blev jag fundersam igen. Jag har ju förut brottats med att försöka förstÄ Àven aggressiva feminister. Men det gÄr inte, resonemanget blir för enkelt. Mycket enklare Àn livet.

Ilska Ă€r jĂ€ttebra nĂ€r man behöver fĂ„ kraft och mod att sĂ€ga ifrĂ„n. Men den Ă€r inget tillstĂ„nd man vill fastna i. DĂ„ blir det destruktivt, och i lĂ€ngden sjĂ€lvdestruktivt. Åtminstone enligt min erfarenhet.

Det Ă€r helt förstĂ„eligt att efter exempelvis en brutal vĂ„ldtĂ€kt kĂ€nna att man skulle vilja slĂ„ ihjĂ€l alla mĂ€n. T o m den behĂ€rskade Hilary Clinton, som stannade kvar hos sin otrogne man, sa i en intervju: ”As his wife, I wanted to wring Bill’s neck!“  Men det kĂ€nns inte bra nĂ€r omvĂ€rlden applĂ„derar en ung tjejs offentliga: ”Jag hatar mĂ€n!”. För man riskerar att fastna i en Ă„tervĂ€ndsgrĂ€nd. Det blir för enkelt.

Hur gör man exempelvis för att övertyga sig sjĂ€lv om att motstĂ„ndet mot Hilary Clinton uteslutande(?) kommer frĂ„n kvinnohatande mĂ€n? Utan att fördjupa mig i det amerikanska valet (den galne clownen skrĂ€mmer skiten ur mig!) ser jag pĂ„ TV massor av skrĂ€nande kvinnor som verkar hata Clinton, mest för att hon Ă€r “oĂ€rlig och korrupt”.

En svensk (kvinnlig) journalist försöker förklara varför Ă€ven hon tycker att Hilary Ă€r “bĂ€st pĂ„ korruption” och avslutar:

“Med detta pĂ„ bordet mĂ„ste man hĂ„glöst vĂ€lja den genomkorrupta kandidaten. Inte för att hon Ă€r kvinna, utan för att den andre Ă€r galen. Men Ă€ndĂ„: man underblĂ„ser bara Donald Trump genom att inte sakligt diskutera Hillary Clinton.”

Det resonemanget förstÄr jag: Man ser alla sidor och fattar ett informerat beslut.

Av vad jag sett verkar Clinton i och för sig ha skÀrskÄdats ganska ordentligt. Dessutom Àr jag möjligen mer cynisk Àn jag trodde, för jag tÀnker att om man varit politiker lÀnge mÄste man vÀl ha mer i bagaget Àn om man Àr debutant. Och visst var det frÄn USA bilden av de skumma politikerna kom för lÀnge sen, pÄ den tiden vi inte hade nÄgra sÄna (trodde vi i alla fall).

Mitt största bekymmer med Trump Ă€r inte att han inte Ă€r feminist. VĂ€rldskrig Ă€r vĂ€rre, om jag sĂ€ger sĂ„. Mina tankar kring feminism Ă€r varken enkla eller snĂ€rtiga, och kan inte sammanfattas i slagord. Jag har skrivit tidigare om “Det dĂ€r med feminism”. Men jag ser inte att man kommer nĂ„nstans genom att skĂ€rpa motsĂ€ttningarna. TvĂ€rtom, faktiskt.

Det lĂ„ter förstĂ„s som om det skulle förenkla tillvaron att veta att alla kvinnor Ă€r goda medsystrar, alla mĂ€n naturliga fiender. Fast: Om Hilary Clinton ljuger för att hon “som en sjĂ€lvklar del av etablissemanget tror att hon aldrig kan avslöjas eller trilla dit”, som det stĂ„r i artikeln – Ă€r hon dĂ„ i sjĂ€lva verket en man? Det lĂ„ter ju sĂ„ pĂ„ beskrivningen. Över huvud taget Ă€r det vĂ€l inte sĂ„ lĂ€tt att veta vilka som Ă€r kvinnor nuförtiden, efter vad jag förstĂ„r? Det komplicerade livet. Igen.

NÀ, jag fortsÀtter nog att se mÀnniskor som individer. Som i allmÀnhet gör sÄ gott de kan.

Annonser

Kommentera

VÀnligen logga in med nÄgon av dessa metoder för att lÀgga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Ansluter till %s