Kommunikationskunskap pĂ„ schemat, tack! đŸ˜Š

Mycket av det man lĂ€rde sig i skolan har man inte haft sĂ„ stor nytta av. NĂ€r jag skulle bestĂ€lla mat pĂ„ franska hade jag ingen hjĂ€lp av den vackra dikten jag fortfarande kan utantill. Det blev ofrivilliga grodlĂ„r i alla fall. Och jag tuggade i mig det. 😉

Men en del annat skulle jag gÀrna ha velat lÀra mig grunderna till i skolan, istÀllet för att behöva tugga i mig allt under resans gÄng. Det viktigaste Àr kommunikation. Och dÄ pratar jag inte bussar, utan samtal och dialog. Visserligen Àr smÄ barn kommunikationsgenier.  Men smÄningom blir kraven mer sofistikerade.

Överallt stöter jag pĂ„ mĂ€nniskors förtvivlade försök att kommunicera med varann. Jag bortser nu ifrĂ„n alla som av nĂ„n anledning gör en sport av att provocera eller vrĂ€nga till vad nĂ„gon sagt för att visa hur dumma alla andra Ă€r. NĂ€, jag tĂ€nker pÄ dem som verkligen försöker förstĂ„, och fĂ„ andra att förstĂ„.

Varför Ă€r det sĂ„ svĂ„rt? För det Ă€r det. Jag mĂ€rker att jag Ă„terkommer till detta gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, helt enkelt för att det dyker upp i relationer av alla slag: mellan mĂ€nniskor, grupper, lĂ€nder. Överallt ser jag varianter pĂ„:

Du lyssnar aldrig pĂ„ mig! Du förstĂ„r mig inte! SĂ„ var det faktiskt inte alls! Det har jag aldrig sagt! Du minns fel! Ska du sĂ€ga! …och sĂ„ vidare…

Som jag förstĂ„r det lever var och en lever i sin verklighet, med sina minnen och tolkningar. Om man utgĂ„r frĂ„n det kommer det som hĂ€rliga överraskningar och ger en djup samhörighet nĂ€r man kan kĂ€nna igen varandras verkligheter. Men om man sorterar i ”mitt-sĂ€tt-eller-fel-sĂ€tt” sĂ„ fĂ„r man ett ensamt och trist liv, omgiven av idioter som man bittert ser ner pĂ„ frĂ„n den upphöjda plats man (tror att man) befinner sig pĂ„.

Det har ingenting med bristande intelligens att göra. JustitierĂ„det Göran Lambertz verkar ha hamnat dĂ€r i Quick-fallet, som jag skrev om förra Ă„ret: “NĂ€r alla Ă€r dumma utom man sjĂ€lv kanske man bör tĂ€nka efter lite”. Och han verkar bli kvar i sin tunnel. 😩

Jag har tidigare citerat Jill Bolt Taylor, och gör det igen.

For me, it’s really easy to be kind to others when I remember that none of us came into this world with a manual about how to get it all right.

LĂ€s gĂ€rna flera tĂ€nkvĂ€rda citat av hjĂ€rnforskaren som tog chansen att studera sin allvarliga stroke “inifrĂ„n”(!). Och som skrev om vĂ„rt tĂ€nkeri:

Although many of us may think of ourselves as thinking creatures that feel, biologically we are feeling creatures that think

AlltsĂ„: Vi fĂ„r helt enkelt utgĂ„ ifrĂ„n hur vĂ„ra – och andras – hjĂ€rnor funkar, istĂ€llet för hur vi tycker att de “borde” funka. Vi Ă€r nĂ€mligen varken rationella eller förnuftiga, utan i hög grad kĂ€nslostyrda. Men systemet Ă€r Ă€ndĂ„ sĂ„ pass Ă€ndamĂ„lsenligt att det hjĂ€lpt oss att överleva hittills.

Till och med vĂ„ra fördomar har en funktion, det Ă€r dĂ€rför alla har sĂ„na. De ingĂ„r i hjĂ€rnans sĂ€tt att sortera och kategorisera en brokig omgivning, för att vi inte ska drunkna i intryck. Soran Ismail sa apropĂ„ TV-programmet om fördomar, ”Absolut svensk”:

Vi har alla fördomar, och det Ă€r OK. Det Ă€r bra att mina fördomar blir tydliga för mig, för dĂ„ fĂ„r jag en chans att bearbeta dem. För det som Ă€r relevant Ă€r hur vi agerar.”

Och allihopa minns vi “fel”. Fast pĂ„ olika sĂ€tt. För vĂ„ra minnen ligger inte lagrade som fakta pĂ„ en hylla, redo att plockas fram. De skapas av oss, och Ă„terskapas varje gĂ„ng vi tar fram dem: NĂ€r vi ser eller hör nĂ„got, tolkar vi det automatiskt efter egna erfarenheter. Det som ska sparas knyts sen till relaterade kĂ€nslor, bilder, lukter, ljud, och lagras i lĂ„ngtidsminnet. Med tiden tolkas minnet om och pĂ„verkas av nya intryck. Speciellt om det Ă€r nĂ„got man ofta tĂ€nker pĂ„.

Visst Àr det otroligt att vi överhuvud taget nÄn gÄng kan tycka att vi förstÄr varann?

En ser ett W, en ett M. BÄda har rÀtt.

SjĂ€lv förstĂ„r jag mig inte alltid pĂ„ ens mig sjĂ€lv. Ett sĂ€tt att Ă€ven förstĂ„ Ă„tminstone EN annan mĂ€nniska, som jag testat och tycker Ă€r magiskt, Ă€r “dialog med spegling”! Och jo, jag har förstĂ„s skrivit om det ocksĂ„: ”Vad Ă€r kĂ€rlek? Och Imago?”  (MĂ€rker att det hĂ€r börjar lukta reklam för egen blogg, men det beror pĂ„ att jag funderar sĂ„ mycket just kring detta.)

Den som sĂ€ger “Du lyssnar aldrig pĂ„ mig!” har faktiskt rĂ€tt. För problemet Ă€r att vi inte lyssnar pĂ„ varann. Riktigt lyssnar, utan att tĂ€nka ut motargument och försvara oss mot det vi uppfattar som angrepp. Jill Bolt Taylor igen:

Just like children, emotions heal when they are heard and validated.

Ett försök till beskrivning av den speglande dialogen:

FörutsÀttning: A och B vill bÄda göra sitt bÀsta för att fÄ ett fungerande förhÄllande. Ingen fegar ur eller angriper den andre.

A vill prata om en tanke eller kÀnsla och ber B om ett samtal.

A ger sitt jag-budskap: ”Jag kĂ€nner
 nĂ€r
”

B lyssnar, kopplar bort sig sjĂ€lv och koncentrerar sig pĂ„ att exakt ta in hur A upplever det, utan att svara, kommentera – eller ens instĂ€mma. Vid behov ber B om förtydligande.

NĂ€r B förstĂ„tt bekrĂ€ftar han/hon genom att spegla: ”Som jag förstĂ„r det, kĂ€nner du
 StĂ€mmer det?”. Det innebĂ€r alltsĂ„ INTE att B tycker att A har rĂ€tt, utan bara att partnerns tankar fĂ„ngas upp, som i en skĂ„l.

Detta upprepas tills A kÀnner sig helt förstÄdd, och inte har mer att sÀga om saken. Utan mothugg och försvar gÄr det ofta förvÄnansvÀrt fort.

Om man vill (och orkar!) kan man sen direkt byta roller, sÄ att B pÄ samma sÀtt kan lÀgga fram sina tankar (om detta eller annat). Annars kan man ta det en annan gÄng, nÀr man fÄtt smÀlta dagens samtal.

Tekniken Ă€r enkel, men att lyckas JÄTTESVÅRT! Tro mig, jag har försökt, med omstart pĂ„ omstart. Men just svĂ„righeten gör det spĂ€nnande och lĂ€rorikt. Man fĂ„r chansen att respektfullt hĂ€lsa pĂ„ i nĂ„gon annans verklighet. VĂ€rlden vidgas.

Eftersom det ÀndÄ Àr en vÀldigt konkret övning, enkel att förklara Àven för barn, borde den vara lÀtt att genomföra i skolundervisningen. Den bakomliggande teorin Àr enkel att förklara med berÀttande exempel ur livet, som barnen kan kÀnna igen. Och sjÀlva bidra med.

SIMSALABIM: Ett nytt obligatoriskt skolÀmne alldeles gratis, det behövs varken lÀromedel eller teknisk utrustning. Det kan ge direkt utdelning vid elevkonflikter.

Och förhoppningsvis finnas dÀr som en möjlighet senare i livet. Lagrat i vÄrt mÀrkliga minne.

Annonser

9 thoughts on “Kommunikationskunskap pĂ„ schemat, tack! đŸ˜Š

  1. Kommunikation Àr svÄrt, i synnerhet den skrivna delen.
    Jag funderar sjĂ€lv över sĂ„dant du skriver om rĂ€tt ofta. I synnerhet över hur mĂ„nga som faktiskt tar sig friheten att bestĂ€mma vad jag och andra menar, tycker och tĂ€nker… de dĂ€r som börjar sina meningar med ”du sĂ€ger, du tycker, du Ă€r…” osv.
    UtgĂ„r man frĂ„n sina egna tankar och tyckanden i dialoger och annan kommunikation lovar jag att det gĂ„r bra mycket bĂ€ttre. 🙂

    Gilla

    • Ja, skriftligt blir det ju Ă€nnu svĂ„rare – mer utrymme för tolkningar och man uppfattar inte om det missuppfattats, o kan justera efterhand. Det stĂ„r kvar. Egentligen mĂ€rkligt att det (ofta) gĂ„r sĂ„ pass hyfsat. 😉

      Liked by 1 person

        • Som hjĂ€rnspecialist – hm hm – verkar det faktiskt som om vi/vĂ„r hjĂ€rna inte kan lĂ„ta bli att tolka, det gĂ„r liksom automatiskt. (O jag har testat, pĂ„ mig stĂ€mmer det. 😉 ) Men man kan förstĂ„s pĂ„verka det, om man Ă€r medveten om det.

          Gilla

  2. Absolut, skulle vara sĂ„ bra om alla fick lĂ€ra sig ifrĂ„n barnsben istĂ€llet för att förvĂ€ntas bara kunna det sedan. 😊

    Gilla

Kommentera

VÀnligen logga in med nÄgon av dessa metoder för att lÀgga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Ansluter till %s