Är det verkligen ballare att vara lesbisk?

Läser – och blir lite förbryllad. (Det händer i och för sig ofta 🙂 )

Är det OK (PK) att säga att man kan ”programmera om sig till lesbisk”, men inte att man kan be Gud om hjälp om man lider av sin homosexualitet? Undrar den oreligiösa.

Är lika frågande andra gången jag ser Uppdrag Granskning om ”Bögbotarna” .
(Edit: Sidan verkar senare borttagen.)

Man får tyvärr inte höra hur reportern med den dolda kameran presenterar sitt fejkade problem, men klart är att prästerna uppfattar att han är i själanöd, en beskriver det som ett självmordssamtal.

Frågor och svar till präst nr 1:

Kan man med hjälp av Gud bli av med de här känslorna?
Svar:
Det tror jag. .. Vad du än vill bli av med.

Tror du Gud kan lyfta det av mig?
Svar:
Ja. Annars vore han inte Gud.

Själv är jag som sagt fullständigt oreligiös, men visst måste detta vara vitsen med en allsmäktig Gud?

I samtal med den sedermera avstängde prästen säger reportern:

Jag försöker hitta en präst som kan hjälpa mig att bli av med det homosexuella.

Svar:

Det generella är att eftersom du vill – inte ser att det här är riktigt rätt. Så delar jag den övertygelsen. Att det inte är helt rätt. Och om du känner att du inte vill följa det du känner, då vill jag stötta dig i det. … Och om du aktivt skulle vilja, om du önskar någon form av korrigering av din lust, så kan man be om det också. Som med all förbön och bön: Ibland märker man att det händer nånting, ibland händer det ingenting. Så om du vill ha hjälp i förbön eller bön så finns vi här.

UGs reporter kommenterar själv att ingen präst (trots reporterns ledande frågor… min anm) använder ordet ”bota”. Ändå kallas programmet ”Bögbotarna”. Seriöst?

Från UGs hemsida: ”Svenska kyrkan bör inte sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att ’bota’ homosexuella” löd en av formuleringarna när Svenska kyrkan för snart tio år sedan beslutade att man i fortsättningen inte ska fördöma eller skuldbelägga den homosexuelle.

??? Den som fördömer homosexualitet här är väl i så fall reportern som vill ”bli av med det homosexuella”?

”Det är ballare att vara lesbisk”

Mian Lodalen och Matilda Tudor har gett ut en mycket uppmärksammad bok: Liten handbok i konsten att bli lesbisk.

Intressant, jag har lyssnat på intervjuer. Uppskattar som alltid när man tillåts vara som man är, nyttigt när normer ifrågasätts. Men sen läser jag artikel i Aftonbladet och det är då jag blir förvirrad.

Aftonbladet: Det är ballare att vara lesbisk

Matilda Tudor pratar om att det går att ”programmera om sig” till lesbisk. Skulle du säga att det går?
Svår fråga … Men jag tror att Mian och Matilda är inne på något viktigt i boken, när de pratar om att öva sitt begär. Att fantisera om kvinnor, testa tanken, kanske agera på en del gamla drömmar man har i byrålådan – det tror jag absolut gör stor skillnad för vad man upplever att man har för sexualitet.

Det är alltså piggt och modernt att försöka bli lesbisk, medan den stackars prästen i Uppdrag Granskning togs ur tjänst och inte fick vara med på skolavslutningen för att han försökt hjälpa någon som förtvivlat bad om hjälp att försöka påverka sin sexuella läggning…

Med god/ond vilja kunde man möjligen i UG ana att de här prästerna inte riktigt förstod sig på det här med homosexualitet. Men är det / bör det vara straffbart? Det straffbara måste väl ligga i vad man gör (se Svenska kyrkans beslut ovan).

Annars kanske jag ligger risigt till. Jag gillar ju att fundera och har även försökt föreställa mig hur det skulle vara med kvinnlig partner. För min egen del känns det fullständigt främmande, ja faktiskt lite onaturligt (jag får säga så, för jag är inte präst 😉 Jag vet många attraktiva kvinnor, men känslan är: Inget spännande. Jag har ju själv en sån kropp. Om sanningen ska fram har jag inte ens nån lust att försöka ”öva mitt begär”.

Så är det för mig – upprepar: FÖR MIG. Men så är jag o-ball också 🙂

Fortsätter nog att tycka att man ska få vara som man är, så länge man inte skadar någon. Det gäller både mig och andra. Annars hamnar vi bara i tummenupp-tummenner…

Och inser att man kan behöva stöd om det man är inte motsvarar normen. Kloka Levengood sa något tankeväckande, i morgonprogrammet:

I den stora världen finns numera en helt annan kunskap (om homosexualitet). Men är du 16 år lever du inte i en värld med stor kunskap. Utan i en snäv värld av klasskamrater, familjevänner. Och  föräldrar, som man vill försöka göra stolta, visa att man blivit en bra vuxen. Och då kan man känna att det här gör dem nog inte särskilt stolta…

Och i Pajala gäller tydligen fortfarande: ”Bög eller älg. Hä bara å skjut

Så: Heja alla som kämpar för att alla ska få vara som de är – även vi fantasilösa. (Så länge ingen skadas.)


Annonser